SOM EN GULDFISK

Den här onsdagen har jag spenderat med huvudet i företagsekonomi-böckerna och man hade ju önskat att man kunde blivit klokare av det, men icke! Har inlämning på lördag och kapitlet jag jobbar med just nu handlar om allt från resultatbudgetar, till marknadsföringslagen och likviditetsbudgeten. Siffror i all ära, men ibland tror jag att jag ska bli knäpp, jag önskar att mitt huvud kunde förstå hur jag ska få in dem i en likviditetsbudget utan att det blir några fel. Och hur vet jag när det är rätt? Känner mig dum som en guldfisk, ungefär den nivån håller jag idag med andra ord. Har åtminstone fått ordning på mammas gamla bärbara dator som jag numera har tagit över, så nu när både internet och den bärbara funkar utmärkt så går det betydligt lättare med allt.

 

Nu när mina dagar består av plugg och en massa läsande angående ekonomi så är jag verkligen helt insnurrad i den spiralen. Ser ekonomi i allt, drömmer till och med om det vissa nätter och jag suckar rätt tungt när jag försöker vänja mig på tanken att jag måste hålla hårt i pengarna och leva som den student jag faktiskt är. Den där övergången mellan att ha jobbat och tjänat sina egna pengar och sen sätta sig med ett studiebidrag, som må vara nästan 2000 kronor mer än när man gick på gymnasiet, är svår att acceptera. Försöker intala mig själv att det bara kan bli bättre och att mina studier ska ta mig till lite högre nivåer än innan, det här är bara en process i livet, ett kort skede för att förbättra min framtid. Det är en jäkla tur att jag tycker att pluggandet är så kul, fast att det är svårt och tar mycket tid så gillar jag det starkt. Det är betydligt roligare än all skola jag har gått i innan eftersom jag får mer utmaningar till att lita på min egen självdisciplin, plugga vilken tid på dygnet jag vill utan en massa tidsbestämmelser om var jag ska befinna mig och att hela ansvaret ligger på mig och ingen annan. Precis som jag vill ha det.

Hittade förmodligen en dold muskel i mina ben igår när vi gymmade, så idag har jag TRÄNINGSVÄRK FRÅN HELVETET. Det är så Patrik gör, han lurar på mig med massa ”bra” övningar och maskiner och sen är det jag som får lida i flera dagar efter. För att spä på detta ytterligare så ska jag dessutom bege mig upp på en hästrygg imorgon, tillsammans med min moster och mamma. Kommer jag ens lyckas ta mig upp på hästen och tänk om jag ramlar av, jag har inte ridit sen jag gick på högstadiet?! Återkommer med rapport imorgon om jag lyckas ta mig därifrån levandes!