19/02/2019
Dagarna går i ett och jag försöker hinna med i tempot. Såklart fylldes kalendern på med fler jobbpass så från halvdagar så har jag nu fler heldagar istället. Har egentligen bara mig själv att skylla på när det kommer till att det är lite obalans på tid- och harmoni-kontot just nu, men va fasen jag behöver fylla på mitt sparkonto och vet ju att antalet jobbpass minskar drastiskt om bara någon vecka. Dagen till ära tänkte jag berätta lite mer om mig själv faktiskt!
10 saker ni kanske inte visste om mig:
- Jag har stått på en scen och hållit föredrag (invigde hela spektaklet) om teknik framför kronprinsessan Victoria och prins Daniel (samt 250 andra framgångsrika näringsidkare) och det var något av det häftigaste jag har gjort. Adrenalinet höll i sig i veckor!
- Har bott på USA’s farligaste och mest omtalade mördarhotell i LA (när jag reste själv på min jordenrunt-resa) där både självmord, seriemördare härjat och andra fall skett. I slutet av januari 2013 försvann en ensam tjej från hotellet och hittades först långt senare, i en vattentank på taket av byggnaden. Samma månad, någon vecka innan, bodde jag där, hur creepy!? Jag får inte boka hotell längre av sambon när vi är iväg och reser efter att detta kommit fram, haha!
- Jag var bara 15 år och gick i 9an, när jag blev utbränd. Magkatarr, känslan av hopplöshet, sömnsvårigheter, ipren och gråt var min vardag. Detta har gjort att jag är medveten om skillnaderna mellan negativ och positiv stress, hur jag fungerar och hur jag ska jobba för att orka, samt vad värdet av att trivas betyder. Jag har varit nära att trilla dit igen under de 10 år som passerat, har i perioder pressat på mig själv med fel saker och haft panikångest, men när jag vände blad och började tänka på mig själv blev allt så självklart. Inget ekorrhjul, inget mellanmjölks-vardag och prio på välmående. Jag är inte som alla andra och vill inte ha det så, jag förväntar mig annat av livet och därför är det så jag ska leva. Idag är jag starkare än någonsin och kan göra dubbelt så mycket i veckorna, för jag vet att jag bara utsätter mig för positiv stress.
- Har spelat och tävlat i golf. Japp, av alla sporter så var det den sporten som jag fastnade för och spenderade hela min tonårstid med att träna, spela och tävla. Gick till och med idrottsgymnasiet med inriktning på golf, parallellt med mitt gymnasieprogram. Nu har jag inte svingat en klubba på typ sju år, avbröt ”karriären” efter skada i ljumsken och kände att elitens tävlingshets inte var rätt för mig.
- Hade varit på Kreta 14 gånger redan när jag var 19. Det är som ett andra hem även om jag inte har varit där på många år nu, men jag kan säga att jag längtar alltid tillbaka trots att jag fått uppleva så många andra platser runt om i världen. Och medelhavsmat är bland det bästa som finns!
- Jag har besökt alla kontinenter förutom Sydamerika. Men drömmer om att komma dit en dag, det vore så häftigt att få uppleva typ Peru, Argentina eller Brasilien.
- När sambon inte ser och typ ingen annan heller, så har jag ketchup på tacos. Alla i min närvaro tycker att jag är så konstig så får äta det i smyg när jag äter rester typ, men hallå snälla säg att någon av er läsare också tycker om det?! För så konstig är jag väl inte?
- Älskar kunskap och att lära. Men inte att plugga. Jag är mer praktiskt lagd egentligen och ger mig tusan på att det bara är att börja så kan lära sig allt. Typ som Pippi Långstrump ”det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert”, det är liksom lite av mitt mantra för jag vill inte ha begränsningar i mitt liv. Så när tanken på att skapa en egen kollektion kom, så var det enkelt att bara upprepa dem orden för mig själv och börja snickra ihop möbler utifrån mina egna ritningar, även fast att jag inte är utbildad möbelsnickare på pappret. Och se, snart kan jag släppa kollektionen live!
- Har drivit företag sen jag var 22 år och det är det bästa beslut jag tagit. Jag har fått offra mycket annat längs vägen, men jag har också hela livet kvar att uppleva, bossa, utveckla och skapa för min egen skull nu. Jag har ett jobb jag har skapat helt själv och det är en häftig tanke.
- Trots min höjdrädsla har jag hoppat bungyjump, faktiskt på världens första bungyjump-place som är Kawarau Bridge på Nya Zeeland. SÅN JÄVLA LIVSKICK (och ja man hann, trots de få sekunder som det tar att falla, se hela livet passera framför ögonen).
