DET HÄR MED ATT DRIVA FÖRETAG

Fick för ett tag sen några frågor av fina Nathaline om hur företagandet har påverkat min och Patriks relation, vad mina närmaste sa när jag berättade att jag skulle starta företag och hur det påverkar relationer över lag. Bestämde mig för att svara på dem i ett eget inlägg, så här kommer det plus lite andra vanliga frågor som jag får angående företagandet.

Vad sa alla andra i min omgivning när jag hade bestämt mig? När jag bestämmer mig så har jag redan tagit ett beslut inombords och det lyssnar jag på. Jag är inte rädd för att gå min egen väg och inte heller att stå envist kvar i mitt beslut. Så när jag hade bestämt mig att NU gör jag verklighet av min dröm, så bad jag bara om en liten liten övertygelse från två av mina medmänniskor (de som är mina två allra närmaste, mest kritiska och realistiska), Patrik och mamma. Patrik är ju min bättre halva, han jag lever ihop med och gjorde redan då när jag startade företaget och han såg inga hinder eftersom jag själv redan var införstådd med att ha en anställning bredvid och fortsätta jobba (inkomst måste man ha), jag fattade att ett handelsföretag med webshop inte byggs upp över en natt. Dessutom valde jag ju att starta just butik på nätet för att inte behöva vara platsbunden utan kunna jobba när jag själv hade tid. När jag berättade om mitt beslut för mamma sa hon faktiskt nej. Hon ställde alla de där vad gör du om det inte går, vet du vad du kan förlora och såg till att jag inte glömde att vara realistisk. Har du verkligen tänkt igenom detta? Med vilka pengar går du in, du vet hur mycket jobb som ligger bakom innan det ens ger utdelning tillbaka? Men eftersom jag tänkt igenom alla de frågor hon hade så hade jag även svar på tal och när hon insåg det så sa bytte hon parti och ställde sig bakom mitt beslut. Eller hon fattade nog att jag redan bestämt mig.

Har det påverkat vårat förhållande? Givetvis! Mitt val av att starta upp en enskild firma, lägga massa tid på det, ständigt jobba, aldrig vara ledig helger just nu, hela tiden vara tillgänglig och välja att leva snålt har förstås påverkat vår relation. Vi har olika förutsättningar, han tjänar pengar och jag har i perioder bara levt på mina tidigare sparade ören och det är jobbigt, påfrestande och inte alls kul. Hade jag varit som ”alla andra” och valt att leva med tryggheten i en anställning så hade det säkerligen gjort att vi varit i en helt annan sits idag, vi hade nog bott större, rest mer, jag själv hade haft andra vanor som jag kan se att folk i min ålder har, haft lån och kunnat ”göra” annat. Men hur bitter hade jag inte varit av att inte få göra det där jag vill och styra mig själv, jag vet ju att jag inte trivs i det. Tackar mig själv varje dag för att jag vågade fast att jag var så ung, jag hinner bygga upp något stort lagom till att livet fortsätter, det är mitt livsprojekt och det blir min egna trygghet, där jag får må bra på vägen och just nu inte ha det så jätte-fett. Patrik har dock ett tålamod som ingen annan, han har varit med från innan start, har en tro på mig och mitt bolag (han är ju för fasen suppleant i bolaget själv, det är vårt även fast att jag är 100% ägare), vi lever gott om vi vill, han är med mig och skålar i bubbel när jag når nya mål, vi betalar hälften var (för det är jag noga med, inte ska han betala för mitt val av liv) och jag unnar honom när han vill göra/köpa/bjuda eftersom han faktiskt tjänar mer. Samvetet om att det är mitt fel att vi inte bor stort, att vi inte reser när vi vill eller inte får låna pengar som ett par, det sköljer såklart över mig ibland och jag blir besviken, men jag tror på riktigt att jag är lyckligare än så många andra just för att jag har gjort mitt val och därför är tacksammare för det lilla jag har, får göra och idag mår jag tusen gånger bättre än vad jag gjorde då, när jag startade upp allt.

Hur når man ut som företag? Det här skiljer sig ju brett beroende på vilken bransch man är i och jag tror att det enda som fungerar är att välja sin marknadsföring utifrån kunden, inte från vad du själv tycker är lättast. Man ska hitta en nisch, hitta rätt kanaler, visa upp varför kunden ska välja just ditt företag och berätta om helheten. Jag har nått väldigt mycket tack vare att kunder fått fint bemötande och älskar grejerna, vilket de i sin tur delar med sig av i sina flöden och på den vägen sprids det. Finns ingen bättre marknadsföring än den som går från mun till mun och därför lägger jag extra krut på kundbemötande, snabba svar, leveranser och service som ni redan vet. Pröva dig fram och våga testa andra sätt om du känner att det behövs.

Hur har du klarat det ekonomiskt? StyleMood är uppbyggt helt på min egen ficka, från första kronan till idag då jag har en omsättning på flera hundratusen kronor. Jag har förvaltat allt jag tjänat i företaget hela tiden fram till nu, på så sätt har jag haft kapital att byta bolagsform, köpa in nytt, bredda sortimentet ständigt och förmågan att utveckla när det behövts. Nu är det första månaden som anställd (på timme bara, men ändå) i mitt egna bolag och det kommer jag givetvis få lön för varje månad, men det är inte en fet max-lön bara för att, utan det är noga utvalda butikstimmar som jag successivt tänker öka på allt eftersom utvecklingen i företaget också sätter fart. Någon dag i framtiden kommer jag ju att kunna plocka en härlig månadslön förstås, men jag har inte bråttom med det än, utan väljer att prioritera att bolaget ska få växa, spara kapitalet i sig själv för att bygga grunden ännu stabilare. Sedan jag startade företaget har jag haft två-tre anställningar på sidan av i perioder eller pluggat bredvid för att få lite inkomst för det nödvändigaste utgifterna (alltså en halv hyra, bil, bensin, mat mm för vi delar lika ekonomiskt, det är rättvist tycker jag) och har då hållt mig flytande, alternativt tagit av sånt som jag sparat sedan innan. Det har känts tufft, slitigt och kanske snålt mot en själv ibland, men jag vet ju att jag har gjort det för en god saks skull och tror på att det kommer göra framtiden för bolaget enklare, att jag inte pumpat ut allt redan under uppbyggnads-fasen.