Många har frågat mig när min nästa resa ska bli av och vart den ska gå. Jag har nog skruvat lite på mig vid svaret då jag absolut inte har haft resor i tankarna, allt för att jag nu är sambo, har fler att tänka på och för att jag har funnit en trygghet här hemma i Sverige som jag kanske inte riktigt kände att jag hade förut. Folk har trott att jag blivit knäpp, men nej min vilja och drömmar har ändrats just på grund av att jag själv har blivit tryggare, kär och tillsfreds med mitt liv som jag faktiskt delar med någon annan. Vissa saker har blivit viktigare än de var förr, medan andra saker blivit mer oviktiga. Förr var det enklare att hela tiden vara på väg någonstans, att ha en biljett bokad och plan på att först ska jag dit, sen dit och sen hem och ladda om för nästa, som att vara på ständig jakt efter lycka och ro. Resa är fantastiskt och jag säger då det, det är en sån nyckel till att få förstå sig på andra kulturer, bli berikad på livserfarenhet och att få se världens verklighet.

Men självklart, resandet har inte alls varit helt ur fokus, för det är klart att jag har haft min reslängtan kvar men på andra villkor, att få resa tillsammans med Patrik och skapa våra minnen. Jag och min kärlek har faktiskt pratat om det hela tiden, jag vill nästan påstå sen dag 1, att i höst då drar vi iväg till något varmt ställe, bara du och jag, då tar vi semester efter att ha kämpat på hela sommaren. Och jajemän, det man drömmer och kämpar för, det slår in. Igår bokade vi vår första gemensamma resa och i november drar han med stort H och jag iväg till VIETNAM!! Ingen av oss har varit där förut (eller okej, jag tillbringade 14 timmar i Ho Chi Minh City när jag skulle förlänga mina resedagar i Thailand under min jordenruntresa, men det räknas inte), så det ska bli så otroligt häftigt och mysigt. Det är verkligen ett av mina drömresemål, så jag är så jäkla happy. Känns underbart att ha något att se fram emot och att få gå och längta efter vår första gemensamma utlandstripp.

Nu måste jag dock lägga på ett kol. Den här fredagen ska jag spendera i en långklänning tillsammans med familjen. Mamma och pappa kommer alldeles strax på frukost och sedan åker jag med dem ut till Västis och tillbringar resten av dagen där innan jag bussluffar hemåt.

 

Redan torsdag, är det inte läskigt hur fort tiden springer på? Jag har egentligen inte mycket att berätta idag eftersom jag varken har gjort något speciellt eller det har hänt något nytt. Blev tillsagd att chilla ner, släppa allt för en stund och ”njuta av livet för en gångs skull”. Det är skönt när någon säger till mig vad jag behöver göra ibland, för då vågar jag även bara släppa tankarna på allt viktigt. Jag är ett kontrollfreak ut i fingerspetsarna och under vissa perioder är det klart att det märks extra tydligt. Som nu, när jag som arbetslös ungdom blir så rastlös för att det enda viktiga jag har att göra är att skicka in papper till a-kassan, ja då stressar jag upp mig för att det blir fel eller att det bland alla viktiga pappersark ska saknas ett. Nåväl, det ordnar sig säkert. Men oj vad svårt det är, jag har aldrig varit i den här sitsen förut och jag chockas över att det ska behöva vara ett sånt tillkrånglat system för att få lite ersättning år 2014.

 

Jag ber om ursäkt till alla er som varit inne och läst i min helröriga blogg under dagen då jag suttit och pillade ibland koderna. Nu ser det ut som det gör och jag kommer fortsätta fixa efter hand, när jag har tid. Grunden gillar jag i alla fall, eftersom det är inläggen som hamnar i fokus och bilderna får mycket mer plats här i bloggen nu, vilket jag tycker är viktigt för att skapa lite ”good feeling” på bloggen.

Igår hade jag allt annat en lugn dag! Började morgonen med att träffa Virginia i stan för frukost på Hotell Scandic vid halv nio. Vi hade inte setts sen augusti, så vi hade otroligt mycket att prata om då bådas liv har förändrats väldigt mycket det senaste året. Riktigt mysigt att då kunna ta igen mycket genom en frukostträff innan vi drog iväg på olika håll. Jag tog mig ut till Västis för att umgås lite med min familj och farmor&farfar en stund och åkte sedan tillbaka hemåt för att därefter ägna kvällen med min älskade karl och hans pappa. Vi grillade hamburgare och stack sedan ut i skärgården med båten, där vi fick en helt underbar stund i solnedgången med bad och vinden vinande i håret!

Idag däremot, sov länge och har inte gjort mycket efter det. Patrik jobbar över och jag har precis slängt i mig en skål med yoghurt&müsli för att inte hungra ihjäl innan vi får tid att laga mat tillsammans. Håller tummarna för att han får gå hem snart så vi kan påbörja den myskväll som vi egentligen hade planerat.

 

Jag som hade hoppats på att få vakna upp till soligt väder nu när jag är ledig igen och kunna fortsätta på min bränna, men ickesanicke! Istället vaknade jag av min kära sambos alarm vid sex och hörde hur det mullrar på håll, för att sen komma rakt över samhället där vi bor så fort han lämnat mig och gått till jobbet. Så jag låg kvar länge i sängen, kurade ihop mig som en boll under täcket och väntade tills ovädret hade försvunnit.

Ägnar istället dagen åt lite resesökande, handel och sortering av min hög med papper som för tillfället pryder matbordet. Slänger in en bild från förra veckans soltimmar så vi inte glömmer bort hur härligt varmt vi faktiskt kan ha det en svensk sommar.

  

Ursäkta de senaste dagarnas frånvaro, det förklaras enklast med att jag har legat i solen, umgåtts med människor och jobbat helg. Jo, jag erkänner, jag har degat en hel del på terassen och badat i poolen, så nu kan jag faktiskt påstå att jag är på gång med brännan! På torsdagskvällen var lillebrorsan med flickvän här och åt, de har inte ens sett hur vi bor tidigare så det var trevligt att ha dem här och få umgås lite innan de drog vidare ut på samhället. I fredagskväll var vi bortbjudna på middag hos Josse&David, riktigt mysigt att få grilla, umgås, sitta och prata om allt konstigt man tänker på och mysa med lilla Mio. Jag är så glad att ni finns, mina medmänniskor.

Igår och idag var det jobb för min del. Igår var även dagen då jag och min karl firade ett halvår som sambos, är inte det helt otroligt att tiden har gått så fort? Ikväll ska jag laga riktig husmankost (köttbullar, potatismos, gräddsås och lingonsylt), ta det lugnt och fortsätta mitt letande bland alla resesidor. Vi har nämligen en plan på gång för hösten, så jag håller tummarna för att vi får ihop hela paketet och att vi kommer iväg på vår första gemensamma resa, det vore underbart.

 

Det är lökigt just nu. Jag svettas galet, det känns nästan som vi lever i ett tropisk land och i vår lägenheten blir det rena rama bastun eftersom morgonsolen ligger på. Men jag gör tummen upp, för nu känns det äntligen som om det är sommar på riktigt och tack vare det jag och mitt hjärta har ägnat oss åt de senaste dygnen så har jag kommit in i något mode som liknar sommarkänsla. Båtåkande, bad i havet, solande, härligt umgänge, kvällspromenad, poolhäng, rosévin, grillkväll och sommaröppna restauranger, jag menar hur mycket mer sommar kan det egentligen bli?

Igår ägnade jag dagen åt att åka bort och snylta en plats på Patriks pappas altan, prata med Amanda och bada i poolen. Min kärlek kom såklart och joinade oss efter jobbet och efter ett bra antal timmar i solen så åkte vi allihopa till Rutes Stenugnsbageri och käkade supergoda pizzor. Så mysigt, jag har aldrig varit där förut och även om det var kö och mycket folk så var det ett sånt härligt ställe. Och för att inte tala om maten, den var fantastiskt god! Åk dit vetja, det stället måste upplevas.

Vi somnade vid halv tio igår och jag kan knappt minnas när vi sist gjorde det. Förmodligen så har det väl typ aldrig hänt att vi båda två slocknar så tidigt, jag har väl gjort det många gånger men inte min kära sambo. Hur som helst, vi vaknade upp utvilade när alarmet ringde i morse och efter att Patrik gått till jobbet ägnade jag ännu en stund i sängen med att titta på min favoritserie och äta frukost. Nu är jag redo för lite sol och lunch, så ska dra hemifrån några timmar. Hejdå.

 

En måndag då jag har hängt på arbetsförmedlingen, gått på stan och varit med brorsan. Vi käkade även lunch tillsammans och sen åkte han med mig hem för att umgås en stund och fika här hemma. Mysigt med kvalitéetstid!

 

Idag säger jag grattis till mig själv och alla andra Johanna:or på vår dag!

 

Idag har vi spenderat dagen ute på Halsuk, ett riktigt fint smultronställe på norra Gotland, tillsammans med min kära sambos släktingar. Supermysigt, vi har badat, solat, gått en promenad på berget, skrattat och ätit gott.

 

Vi kom alldeles nyss hem, så nu har jag lagt mig i sängen med headsetet ipluggat och en podcast igång. Lyssnar just nu på en P1 dokumentär om en assisterande självmordsorganisation i Schweiz, vet inte om jag ska påstå att det är intressant för de som känner sig behöva hjälpen eller bara säga att jag tycker den är så hemsk att jag ligger här med tårar i ögonen och känner mig så maktlös. Nåväl, det handlar om verklighet för vissa och jag måste faktiskt säga att alla P1’s och P3’s podcast-dokumentärer är riktigt välgjorda och jag tycker att det är skönt att lyssna på verklighetens baksidor emellanåt, att bara få bli påmind om vad som pågår i världen.

 

Såg mig själv i spegeln när vi kom innanför dörren och herregud säger jag bara. Har fått sån solbränna i ansiktet, jag ser inte klok ut! Men äsch, det är ju sommar.

 

Jag har haft en underbar eftermiddag i Slites skärgård med min vackra kärlek. Vi tog gummibåten ut till en ö, solade och myste i några timmar innan vi begav oss tillbaka hemåt igen. Hur härligt som helst att få ha lite äventyrlig egentid med varandra och jag kommer på mig själv varje gång jag åker båt, med att älska havet. Jag har ju båtluffat en hel del nere på södra Kreta och i Thailand, och det är så fantastiskt varje gång man ger sig iväg. Det var så fint att se min kära man njuta av friheten på vattnet då jag vet att det är något som han har gjort så mycket när han var yngre, det sken verkligen om hela honom.

Igår hade vi min älskade kusin på middag och oj vad lyckat det blev. Så himla mysigt, vi pratade om allt mellan himmel och jord och åt god mat tillsammans. I morse tog vi sovmorgon och vaknade inte förens efter tio. Vi hade även ett åskoväder hängande över oss i en timme, men som tur var försvann det och vi kunde sticka ut i solen.

 

Äntligen fredag och det som stundar är helg och mysigheter. Vi har faktiskt en ganska välfylld helg framför oss, min kärlek och jag, några av planerna innefattar båtåkning, solning, bad, trevligt umgänge och ikväll middag med min fina kusin! Sånt här tycker jag om, så mycket så mycket.

Jag har legat och solat/läst på en solig terass några timmar idag och doppat mig några gånger i poolen, vilket har varit väldigt skönt. Nu är jag dock hemma igen och har förberett inför kvällens middag. Tänkte bjuda på ugnsrostade rotfrukter så har stått och skurit upp allt nu, kryddat på med timjan och örtsalt och hällt över en skvätt olivolja. Plåten ska bara in i ugnen sen när det är dags, så enkelt och det blir så gott!

Igår tänkte jag på hur tacksam jag är och på hur viktigt det är att faktiskt fokusera på allt man har. Som jag skrev på min twitter igår ”När allt känns som det går åt fel håll så ska man verkligen visa sig själv det fina i livet. Det finns så mycket att vara tacksam för.” Och det är precis så det är, man måste ibland trycka fram det där braiga, det där man brinner för, det där man lever med och allt det där andra som man håller kärt, det som är fint. För det är ingen dans på rosor att vara en levande människa, men man behöver bara bli påmind om det som faktiskt spelar större roll än motgångar, livets lågor.

 

Nu: fredagsmys.

 

En ny dag, nya möjligheter och allt sånt där. Jag ska städa, imorgon får vi nämligen finfrämmande av bästa Empa och jag tycker att det ska bli så kul, vi har inte hunnit träffats på så länge och hon har inte ens sett hur vi bor ännu! Men imorgon, imorgon!

Min kärlek försvann strax efter halv sju för att gå och jobba idag, han har sovit lite bättre i natt än de föregående nätter vilket glädjer mig. Önskar många gånger att jag visste precis hur jag skulle kunna få honom att somna, det gör så ont att se någon så nära må så dåligt och veta att kroppen stretar emot allt naturligt som sömn, beroenden och hunger. Jag slumrade i alla fall om och sov fram till nio ungefär, innan jag tog mig i kragen och gick upp. Har blivit så mycket tröttare på senaste tiden, vilket gör att jag inte har några som helst problem att ibland somna mitt på ljusa dagen, men då ska ni vet att jag verkligen skäms!

Ska fortsätta läsa lite bloggar och nyheter innan jag tar tag i maten till dagens lunchdejt. Har även ett mail att svara på från en av mina släktingar borta i Australien, så det ska jag se till att göra. Dessutom vet jag att farfar kommer glädjas när jag kommer med lite mer släkthistoria och updates från landet down under!

Njut av dagen allihopa!

 

Den är här och den gör mig lite extra glad för stunden. Telefonen, min nya samsung-kompis, är så flashig så jag vet med mig själv att jag förmodligen kommer leka tummarna av mig på den. Hejaheja!

Ni undrar vad jag gör, eller? Njuter av sommaren och har det ledigt, alla planer blev ändrade och med det även mina schemalagda veckor med arbete. Söker styrka, letar efter ork, rutiner och allt annat som gått och gömt sig för stunden. Det finns där bakom hörnet, det vet jag, sen handlar det bara om att våga ta ett steg i taget och sätta den ena foten framför den andra. Jag tänker så mycket att jag tror att hjärnan ska spricka, är så förbannat nyfiken på vad framtiden för med sig att jag önskar att den som visste kunde skicka mig en sneakpeak över Facebook eller något annat socialt forum. Jag är hoppfull, jag vet att det bara kan bli bättre och jag lyssnade noga när min psykolog sa åt mig att det kommer vara en tung sommar, men jag känner ändå lite rädsla i min nyfikenhet. Missförstå mig rätt, jag vill bara hoppa fram ett litet kapitel och låta livet visa sig från en bättre sida. Jag tackar alla som kan titta mig i ögonen och säga ”allt kommer bli bra”, för det är på det sättet jag får bäst ork att tro på morgondagen. Framtiden har mer att ge, det tvivlar jag inte på.

 

Är det inte det inte konstigt hur mycket tid vi människor lägger ner på saker som inte ens får oss lyckliga, gör oss positiva eller ger oss en känsla av välbefinnande? Det är ett tragiskt faktum. Jag vill bara slå nävarna i bordet och skrika stopp, lev i nuet, följ dina drömmar, gör karriär om det är vad du vill, byt jobb om du inte trivs, gnäll mindre, le mer, gör det som är kul, skapa projekt, koppla av, res iväg, byt umgänge. Den enda som sätter stopp för dina kreativa tankar om att ha för stora drömmar och verka helt orealistisk i allt du längtar efter, är DU.

 

Söndagen passerade. Vaknade upp och slängde mig över min älskade sambo för att titta på klockan och självklart var den mer än den skulle och vi låg plötsligt steget efter, då mitt mobilalarm inte hade ringt när det skulle (var ställt på 08:45, vaknade 09:16 och flera appar har lagt av, inklusive ljudet då det ringer eller jag får sms). Strax efter tio lyckades vi ändå vara hos mina föräldrar och med vid frukostbordet. Regnet yrde runt i vinden, det luktade sommar och jag hann njuta av ögonblicket för en sekund.

Tillbringade några timmar där ute i Västis genom att städa upp lite från mina gamla prylar som ännu bor kvar hos mamma&pappa, myste, pratade, hälsade på hos farmor&farfar, drack kaffe, fick färskpotatis från farfars potatisland, åt lunch och träffade brorsorna.

Efter lite för stark impuls av att vilja ha en Samsung Galaxy S5:a och med vetskapen om att jag faktiskt måste ha en fungerande telefon så tömde jag ett av mina konton och beställde den ovannämnda modellen. Lite putt för att den gamla har gått sönder, samtidigt som jag vet att jag kommer vara så jäkla nöjd över att få något så flashigt i min hand om bara några dagar. För att bara nämna en supersak med den nya Samsung:en, kameran!

Idag är en ny dag, jag är ledig några dagar till och är faktiskt glad att vädret inte är sådär jättefint som det egentligen kanske skulle ha varit denna julidag. Då kan jag passa på att vara här inne i lägenheten utan dåligt samvete och småpyssla med vad jag än vill. Just nu sitter jag här i mina nya bekväma boyfriend-jeans och tömmer kameran/mobilen och redigerar bilder. Jag låter tvn stå på så jag hör nyheter och reklamtjafs i bakgrunden, allt för att det inte ska få bli för tyst här.

 

Alla människor är så olika och tack och lov för det. Vissa har visat sig ge mig mer förståelse för hur sammankopplade tankar man kan ha fast att man egentligen är så olika som personer. Jag förstår att man aldrig kan låta någon annan ta över kontrollen på ens egna timmar, men jag förstår samtidigt inte hur man kan tvinga någon annan till att handla annorlunda eller reagera på samma sätt som man själv hade gjort i en kaotisk situation. Det handlar om att få vara sig själv i den bemärkelsen man är, att lära sig hantera det som rör sig i hjärnans tankeloopar och att våga känna efter hur man egentligen mår. Alla bearbetar vi saker i vår egna takt och det ska accepteras av både oss själva och andra. Står man utanför så har man rollen att visa förståelse, omtanke eller bara rent jävla stöd. Jag fascineras av människor på så sätt, för allt vi kan häva ur oss beroende på hur vi mår, var vi befinner oss i livet och vad vi varit med om. Därför har jag också förvånats av alla ord jag mött de senaste veckorna, vissa meningar har fastnat lite extra i huvudet, andra har jag analyserat sönder till smulor och några har jag tagit åt mig så hårt av att jag har börjat lipa. Hörde någon som hade sagt till sin fru att hon TÄNKER FÖR MYCKET och ja, jag känner så väl igen mig i det, jag driver emellanåt tankarna ett steg längre än för mitt eget bästa, rent mentalt. Men jo, jag har en fantastisk omgivning. Vänner som familj, alla är ni lika underbara.

Idag har det varit en lugn lördag, stämningen har börjat lätta. Vi har gått en liten promenad, fyllt på kylskåpet, köpt en fritös, degat på soffan och ätit tacos. Jag begär inte mer än så, faktum är att jag begär inget mer än lugnet just nu.

 

Vad gör man när någon bara tar kontrollen och vänder upp och ner på så många människors tillvaro? Min kropp skriker av rädsla för saker som aldrig skrämt mig förut, jag lever med alldeles för mycket ångest och med en hjärna som överträffar sig själv med att tänka femtioelva tankar samtidigt. Det är som om allt har sladdat ur spår, livet är ”OFF ROAD”. Jag har känt känslor som jag aldrig har stött på innan och jag förbluffas av denna känslostorm som har hållit i sig sen några veckor tillbaka. Vi har varit vakna så många nätter och när jag väl har sovit så har mardrömmarna överraskat mig och jag har skrikit rakt ut. I skräck och panik. Än idag när jag hör dörrar smälla igen efter personer så fightas jag med seperationsångest över att bli lämnad ensam, det gör ont i hela min kropp av att vara fylld med sån oro över något så orealistiskt som att jag ska förlora hela min värld i en enda dörrstängning.

 

Det är med stor sorg i hjärtat, det är med vackra minnen, det är med livets skratt, det är med delad glädje, det är med förbannad stark ilska, det är med tusentals rinnande tårar och det är med kärleksfulla kramar som jag hållt mig borta från nästintill allt som kallas sociala medier, blogg och min normala vardag. Det har varit stopp för kaos i livet, bortglömda rutiner och jag har tillbringat i princip all min tid med familj, vänner, min kärlek och mig själv. Jag har för första gången i mitt liv gått och pratat med en specialist, bett om hjälp för att sätta ord och förståelse på min ångest och mina tankar och det har behövts, det har hjälpt mig på många sätt. Det har varit dagar då jag bara trott att jag/vi är med i en någon film och andra stunder då jag bara bett om att få vakna upp ur denna långvariga mardröm och slippa handskas med alla dessa känslor/tankar. Många timmar har jag spenderat med tanken om att inte veta ett skvatt om mig själv längre och undrat om vad allt som kallas vilja och styrka tagit vägen. Ni hör, jag har tvivlat på allt och lite till i ren rädsla för livet i sig själv. Kanske borde jag ha skrivit här tidigare, kanske hade det hjälpt mig på traven, kanske inte?

 

Men verkligheten har börjat ta form igen, sakta men säkert så har den börjat återfå ett grepp om mig. Jag har börjat jobba lite grann, jag har vågat tillbringa tiden ensam och jag har börjat återfå mitt ordningsamma sinne om hur jag vill ha det runt omkring mig. Nu står jag inte ut med stök längre, det måste få vara ordning och reda i allt det oklara. Det går åt rätt håll, man ska bara låta det ta sin tid, för det gör ont att mista någon så viktig. Precis som allt annat i livet.

 

Gårdagen var mycket mysig, vi startade dagen med mysfrukost och spenderade sedan eftermiddagen på ett av Gotlands finaste smultronställen och åt sillunch och jordgubbar med Patriks familj. Därefter fick min kära man larm och blev tvungen att jobba en stund innan han och jag myste ner oss hemma och njöt av en lugn hemmakväll. Precis som det ska vara, allt i sin enkelhet men ack så mysigt. Och idag vaknade vi upp till en mulen himmel vid halv tio och mår så mycket bättre än många andra, skulle jag kunna tro.Vi hade planer på att göra en liten utflykt tillsammans, bara han och jag, men eftersom vädret inte riktigt är så bra som vi hade hoppats på och Patrik dessutom nu är inne och jobbar så njuter vi istället av en hemmadag, kanske en sväng in till stan för att handla och eventuellt en grillmiddag här hemma ikväll. Don’t sound wrong to me, not at all!

 

Asså midsommarafton är inte ens här men jag känner mig som en mörbultad och överkörd rabbis, vad fanken är energin?! Jag har jobbat de två senaste dagarna, full leverans igår och helt galen, men vacker, frontning i butikerna inför denna storhelg. Det blir så jäkla maffigt när det är så stor volym av vackra buketter överallt, så det gör vi tummen upp för, men ack vilket tempo vi har fått hålla för att ligga med i tiden. Nåväl, nu har jag tre lediga dagar framför mig och det ska bli så mysigt även fast att planerna är små.

Har haft fullt upp, varit hos Patriks föräldrar en del och personalvård med jobbet i tisdagskväll. Denna torsdagskväll tänker jag dock bara spendera i soffan, allt för att få hämta andan och halvdö lite.

 

Jag är på alla sätt och vis hemskt ledsen för min usla bloggning. Kan inte hjälpa det, men det har kommit lite annat i vägen i mitt liv, sånt som jag prioriterar högre än själva skrivandet om min vardag. Mitt psyke har dessutom haft lite turbolenta veckor, ångestattacker och riktiga energigivande stunder, upp och ner som en pannkaka. Jag är sån, ångestfylld i perioder och då upptäcker jag helt nya sidor av mig själv vilket gör att jag vrider och vänder, tänker, känner efter och lyssnar på allt vad andra säger för att sedan älta det i mitt egna huvud och skaka om mig själv. Men vidare kommer jag, tack vare att jag har en sambo som orkar med mig, som lyssnar på alla flummiga och luddiga tankar jag berättar om och för att han är den som försöker sätta sig in i de situationer jag beskriver. Ni vet, det är vardagsmat egentligen, något jag alltid haft i mitt liv och jag måste bryta ihop för att komma tillbaka emellanåt. För att ta revansch liksom och kunna fånga dagarna igen.

Har ni någon gång tänkt på hur ni uttrycker era känslor? Jag är en gråtare, har verkligen blivit det på ”äldre dar”. Fram till att jag var 18 så trodde jag att jag var snäppet till odödlig, men sen kom verkligheten ifatt mig och knackade mig på axeln. Jag gråter när jag är arg, när jag är ledsen, när jag är glad, när jag skrattar, när jag känner sorg, när jag blir rörd och när jag har ont. Allt uttrycker jag i tårar, är det inte märkligt?

Nog pratat om allt jag skulle vilja diskutera om. Jag har roligare saker att säga, DET ÄR HELG, jag och min kärlek ska åka ut till mina föräldrar ikväll för middag och en lugn fredagskväll. Har precis haft mysbesök av Josse och lilla Mio, ätit äppelpaj (första gången jag lagade paj ever, invigde dessutom formen jag shoppade på Ikea förra veckan) och pratat om allt som föll oss in.

Dags att packa väskan så jag är redo när Patrik kommer från jobbet om en timme!

 

Jag har haft en underbar långhelg med min kärlek. Vi såg min lillebror springa ut på Wisby Strands balkong i torsdags innan vi flydde ön och åkte till Stockholm för några dagars mys och shopping! Jag gick loss på Ikea, men såg nog att min fina man tyckte att det var riktigt kul när jag argumenterade för allt jag stoppade ner i vagnen. Fredagskvällen spenderade vi ute och hade det trevligt med Patriks syster och hennes pojkvän. På lördagen tog vi det lugnt innan vi åkte vidare mot min moster&co för middag och övernattning. Idag åkte vi tillbaka till Gotland och har redan prickat av brorsans studentmottagning. Nu ska jag bara sovasovasova, jag packar upp allt imorgon istället!

 

God eftermiddag mina damer och herrar. Ber om ursäkt för den usla uppdateringen, den beror endast på att jag och min kärlek har haft annat att göra i helgen så som kalas för min kusin, fika hos farmor&farfar och myshäng här hemma. Uppå det här så gick jag dock hem tidigare från jobbet igår med febertoppar, tårarna rinnande nerför kinderna och sån värk i kroppen att jag vissa stunder trodde att jag skulle ramla ihop i en plockepinn-hög.

Just en sån dag som igår var jag extra glad över att just jag bor med världens finaste man, han tog hand om mig och såg till att jag fick i mig mina tabletter och näring. Vid sex somnade jag och vaknade inte förens två timmar senare och den enda tanken jag hade i huvudet var att jag inte mindes vilken dag det var. Hursomhelst, jag är ännu väldigt blek om nosen och är sängliggandes.

 

Se här hur fint det blev när jag småpysslade lite i helgen. Vi möbelerade om, bytte plats på tvbänken och soffan. Jag gör tummen upp för det hela, det känns mer rymligt här hemma i vår lilla etta nu och med små detaljer omkring blev det väldigt bra!

 

Rubriken talar för sig och är citerad från min kärlek som sa det till mig idag. Han är en riktig charmör, den där mannen som jag lever tillsammans med. Idag firar vi faktiskt ett halvår tillsammans, så jag har fått en bukett rosor och blivit bjuden på god middag i stan. Det har varit de mest fantastiska sex månaderna i hela mitt liv.

Eftersom jag har varit ledig denna regnsjuka och gråa dag så har jag städat lägenheten och varit och fikat tillsammans med Alexandra. Mysigt att få sitta och bara prata, dricka kaffe och ha det härligt.

Fan vad dagarna traskar på, jag hinner knappt med själv och jag blir faktiskt lite ledsen i ögat när jag tänker tanken på att hela maj redan har gått! Jobbat de tre senaste dagarna och nu har jag en ledig långhelg framför mig, så jag är happy! Dessutom har jag nätshoppat lite nytt till sommargarderoben så nu har jag flera paket att vänta på!Min man och jag har väldigt trevliga planer för helgen, vi har saker att fira och träffa familj/vänner. Mysigt är vad det kommer bli. Hoppas även att vädret ordnar upp sig så att man kan få några härliga timmar i solen.

Hej måndag! En sån där jobbig dag då jag har haft för lite tålamod, gått och längtat efter makaroner&köttbullar till middag och svettats något enormt. Lite utslagen rent av och om blickar hade kunnat döda så hade jag haft ihjäl min klocka när den ringde vid halv sex denna ljuvliga morgon. Mitt humörkurva har haft en liten dipp hela dagen faktiskt, men så är det ibland och jag hör min farfars röst i huvudet ”solen skiner inte varje dag”.Men till bättre saker, det har varit en riktigt mysig helg. Blev utbjuden på middag av min fina kärlek i fredagskväll och vi hade en underbar middag på en uteservering vid hamnen. Lördagen spenderade vi med fika hos min mans mormor, biltvätt, slöhäng och därefter middag hos Patriks föräldrar. Igår drog vi ut till Västis för att fika hos farmor&farfar och sedan njuta av kvällssolen med ett glas vin på Hotell Stelor med mamsen&papsen. Så mysigt!

God fredagsmorgon på er. Jag är ledig och har njutit av att få ligga kvar lite längre i sängen och lyssnat på ”Fredagspodden”, så nu kan dagen börja med allt som den har med sig. Ska bland annat hinna tvätta idag, men i övrigt så tänker jag låta mig själv att bara få vara. Jag och Patrik har lite planer för ikväll då vi ska till stan och käka, så det går jag och längtar till.

Det var en lång jobbdag igår då det var extra stor leverans inför helgen och morsdag. Det är mycket blommor i mitt huvud nu, säger någon tomatplanta så rabblar jag priset för mig själv och likaså artikelnummer på de varor jag minns. Vi hade möte i onsdags och jag säger bara det, jag blir så fascinerad vid såna tillfällen, då man träffas lite mer privat och det är alltid ett sånt härligt surr bland kollegorna. Vi skrattar mest hela tiden. Satt och tänkte för mig själv flera gånger under mötet (jag är yngst i gänget) att här sitter vi sex olika kvinnor, i blandade åldrar och med helt olika personligheter, men alla för samma sak. Våra vackra blommor. Peppande vill jag påstå!

 

 

Herregud vilken härlig dag det har varit! Jag har varit ledig idag och umgåtts med Josefine och lilla Mio. Vi lunchade tillsammans med min vackra man på thairestaurangen, gick en promenad och fikade sedan här hemma allihopa tillsammans innan de begav sig hemåt. Nu ska jag strax iväg på ett möte i stan med jobbet.

Idag är en sån dag då det känns som om jag inte har sovit på 500 år, håret ligger fel och byxorna spänner lite extra över magen. Vill påstå att det är ganska jobbigt, så ser fram emot att en lugn kväll i soffan sen när jag kommer hem från stan.

 

Det behövs inga ord, det är bara ren jävla kärlek.

 

Se upp, måndag är här igen och jag har inlett denna vecka med ett pass på jobbet. Trodde på riktigt att det var ett skämt när klockan ringde vid kvart i sex denna molniga morgon, men det var bara att slänga sig ur den varma sängen och ruska om huvudet. Det rullar mot morsdag, därför extra buketterbjudanden i butikerna och mer att göra. Lite trött i ögat idag, det tog alldeles för lång tid att somna igår då ångesten stod mig upp över öronen. Har myst runt här hemma och pussats med min fina man. Jag beundrar honom så och ler mig lycklig om dagarna av all kärlek han sprider. Han är oslagsbar.

 

Söndagsångest och jag vill bara hänga mig själv med ett bungyjump-rep runt fötterna och huvudet ner mot jordytan. Söndagar är elaka, jag får sån fruktansvärd jobbig känsla i kroppen, stress som står mig upp i halsen. Varför? För ingenting egentligen! Det är knappast så att jag inte utnyttjar min lediga tid, jag tar vara på den, men ändå vaknar jag upp på söndagsmornarna (om jag nu ska jobba på måndagen, för annars mår jag desto bättre) med en olustig känsla som sitter kvar tills det att jag somnar på kvällen. Jag tappar gnistan totalt då.

Var ute och powerwalkade med min bättre halva i kvällssolen förut, så härligt. Åt sedan wraps till middag och nu ligger jag i sängen sen två timmar tillbaka och försöker sova. Kom igen nu va!

 

Vilken härlig arbetsvecka det har varit och vad mycket jag har lärt mig på bara de senaste dagarna. Jag och min vackra man avslutade fredagen med att åka ut till mina föräldrar, ta en fördrink på den soliga stentrappan och sedan äta god middag tillsammans. Underbar kväll, jag hade verkligen sommarkänsla ända in i själen.

 

Och desto bättre blev denna lediga lördag. Vi sov länge, ända till 10 faktiskt och åkte sedan bort på morgonkaffe hos farmor&farfar. Därefter åkte vi ut till Kronholmen och fikade hos fina Emmie, helt galet roligt och se henne igen, som jag saknat henne! Väl på väg hem igen så tittade vi förbi Patriks mamma som även hon bjöd på fika, så innan två hade vi avverkat tre fikor med olika sällskap. Sån energipåfyllning är bland den bästa som finns och just idag älskar jag livet lite extra. Solen skiner och det har varit sommarvärme hela dagen, ljummen vind och jag har minsann hunnit njuta av värmen ordentligt! Precis hemkommen från en fotbollsmatch, så nu ska jag laga middag för två.

 

Jag kan inte fatta att vi redan är inne i halva maj och jag vägrar att uppskatta denna snabbspolning av tiden! Nu när sommaren snart är här vill jag hinna njuta på riktigt faktiskt.

Har jobbat idag och igår, fortsätter så några dagar till. Eftersom jag ska få jobba mer nu så är jag under upplärning inom vissa grejer, så det handlar om lärorika veckor just nu och ett tag framöver. Storhandlade efter jobbet idag och fick tvinga min älskade man att möta mig vid den parkerade bilen och visa upp sina muskler, för att få upp allt. Nu ska jag se till att få fram lite mat och sedan ta tag i diskhögen!

Morning pepz! Torsdagen skulle vara en ledig dag, jag hade endast en lunch (tur att jag hade förberett pastasalladen och bakat basilikabröd) inplanerad med min fina vän och ingenting mer, men dagen fick sig en helomvändning efter att jag fått samtal ifrån jobbet. Helt plötsligt hade jag gått med på att hämta ut och installera en dator på kontoret! Undrade ett flertal gånger under timmarna vid datorn om hur jag tänkte och vafan jag hade gett mig in på, MEN JAG FIXADE DET! Av lite support från fastlandet så var tillslut alla viktiga skylt-/beställningsprogram, internet och tre skrivare installerade. Ännu en gång fick jag ett tecken på varför jag gick teknikprogrammet på gymnasiet, det finns nog en mening med allt och jag fick en rejäl duns av självförtroende när jag hade klarat av projektet. HIGH FIVE liksom!

Idag hade jag redan vid åtta hunnit med en långdusch, lyssnat på fredagspodden, druckit kaffe och diskat. Ska gå iväg och handla lite om en stund och sedan se till att maten är klar när Patrik kommer hem på lunch. Fredagsmyser idag alltså!

 

Säg mig, när man har köpt en tomatplanta, då har man väl ändå nått höjden av vuxenpoäng? Vi får väl se hur det går och jag kan ju alltid hoppas att jag lyckas hålla den vid liv i alla fall några veckor framöver. Jag önskar mig några skördar av körbärstomater i utbyte mot god skötsel av plantan, så hejaheja!

Idag har jag jobbat och ja, det är bland det gröna/sköna/fina/växtrika och med buketter/orkidéer/krukväxter/plantor som jag kommer jobba med framöver. I vått och torrt, som man brukar säga. Det känns härligt med något jag ändå har gjort lite grann vid sidan av under 1,5 år och även fast att mycket redan är självklart så är jag lite pirrig i magen inför det som ännu ska läras in. Men oj vad det är kul med nya utmaningar och ökad drivkraft!

Ska strax åka och hämta min kära sambo, sen längtar jag efter en lugn hemmakväll med en god middag.

 

Den här veckan började jag med att tillbringa dagen hos Josse och lilla Mio, då vi hann med både lunch, promenad, lite bus, prat och fika. Så mysigt och verkligen energigivande. Kvällen spenderade jag mestadels i sängen, såg min favoritserie, halsov och pussade på min vackra karl. Tog även tag i och rensade upp lite i walk-in-closet:en som vi har, men som oftast är… för stökig för att ens kunna gå in i. Rensade min egen del av garderoben i söndags och jag tycker att det alltid är så jäkla skönt att få slänga ut onödiga plagg som bara tar plats och som man aldrig använder!

Idag vaknade jag strax efter sju och kastade mig upp eftersom jag hade en tvättid bokad. Tvättade under förmiddagen och lunchade sedan med min sambo som kom hem från jobbet en liten stund. Nu har jag dessutom hunnit rensa min mail-inkorg, bäddat rent, skrivit inköplista till sambon och diskat. Mhm, nu ska jag luta mig tillbaka en stund!

 

Långhelgen är snart över, jag själv är dock ledig ett par dagar till innan jag ska jobba igen. Det har varit sköna dagar, jag och min sambo har varit lediga båda två. Valborgsmässokvällen spenderade vi med Patriks föräldrar och middag ute. I torsdags fyllde min kärlek år så det firade vi här hemma med spontanbesök av mina föräldrar och sedan med hans familj. I fredags åkte vi ut till Västis, hälsade på hos farmor&farfar och grillade sedan med familjen. Vi sov över, åt frukost och åkte sedan hemåt igen för att njuta av lugn och ro. Och det är vad vi gör, det har varit riktigt mysiga dagar och jag har dessutom hunnit (eller rättare sagt haft ro till) läsa ut två böcker av Alex Schulman! Det är såhär det ska vara när man är ledig faktiskt.

Idag har vi inte mycket mer planerat än en fotbollsmatch. Sambon ska spela och jag ska titta på. Hoppas solen dyker upp tills dess!